Skyddade personuppgifter: när det inte räcker att dölja sig

Publicerad 5 oktober 2026 Kontrollerat 5 oktober 2026

Read in English

För de flesta räcker det att ta bort sig från personsöksajterna och be Google ta bort träffarna. Men uppgifterna finns kvar hos Skatteverket, och vem som helst kan begära ut dem. Om någon hotar dig räcker det därför inte att dölja sig på sajterna. Då är det skyddade personuppgifter som skyddar dig.

Är du i fara just nu? Ring 112. Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som har utsatts för hot och våld, på 116 016 dygnet runt. Brottsofferjouren stöttar brottsoffer, vittnen och anhöriga på 116 006. Båda är gratis, och du kan vara anonym.

Tre slags skydd

• Sekretessmarkering. En varningssignal till Skatteverket och andra myndigheter: innan dina uppgifter lämnas ut måste de göra en noggrann sekretessprövning. Den omfattar alla dina personuppgifter. Skatteverket beslutar.
• Skyddad folkbokföring. Det starkaste skyddet som Skatteverket kan ge. Din nya adress registreras inte i folkbokföringen. Skatteverket beslutar.
• Fingerade personuppgifter. Du får en ny identitet, med nytt namn och personnummer. Det beviljas bara i undantagsfall, när inget annat skydd räcker. Polisen beslutar.

Vem kan få skydd?

Du kan få skyddad folkbokföring om du riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Skatteverket ger några exempel:

• Du har utsatts för, eller riskerar att utsättas för, våld, hot eller liknande.
• Ett kontaktförbud ger dig inte tillräckligt skydd.
• Du har vittnat om ett grovt brott.

Du kan få sekretessmarkering om du eller någon närstående riskerar att skadas om dina uppgifter lämnas ut. Du kan också få den i förebyggande syfte, till exempel om du är utsatt i ditt yrke eller ska vittna i domstol. Då behöver du inte flytta.

Fingerade personuppgifter är till för den som riskerar att utsättas för allvarlig brottslighet mot sitt liv, sin hälsa, frihet eller frid, när skyddad folkbokföring inte räcker. Det innebär bland annat att du flyttar till en ny ort och bryter kontakten med delar av ditt tidigare liv. Du ansöker hos Polisen och kan ringa 114 14 för råd.

Skatteverket och Polisen bedömer varje fall för sig.

Då får du inte skydd

Skatteverket skriver uttryckligen att du inte kan få skyddade personuppgifter för att du inte vill synas på internet, eller för att du har drabbats av id-kapning.

Du kan inte heller få skyddad folkbokföring om du inte kan bidra till att skyddet fungerar, till exempel om du:

• saknar adress
• bor på en adress som den som hotar dig känner till eller kan få reda på
• inte har flyttat tillräckligt långt
• begår brott
• sprider uppgifter om dig själv i sociala medier
• saknar underlag som visar att du behöver skydd.

Den som inte kan få skyddad folkbokföring kan i vissa fall få sekretessmarkering i stället.

Så ansöker du

Du behöver inte veta vilket skydd du ska söka. Enligt Skatteverket är det viktiga att du skickar in en ansökan.

1. Fyll i Skatteverkets blankett: Ansökan – skyddad folkbokföring (SKV 7706) eller Anmälan – sekretessmarkering (SKV 7708). Gör ingen separat flyttanmälan.
2. Skicka med dokument som bekräftar hotet, till exempel utredningar eller intyg från socialtjänsten eller polisen.
3. Kan du inte skriva ut blanketten? Gå till ett servicekontor, skriv ett eget brev eller ring 010-57 35 500 (vardagar 9–15) och be att få den hemskickad.

Alla i familjen som bor på din adress bör också ansöka. Annars kan du spåras via dina familjerelationer.

När du har ansökt om skyddad folkbokföring, och uppfyller villkoren, lägger Skatteverket in en tillfällig sekretessmarkering medan ärendet utreds. Skatteverket kan också höra Polisen eller socialnämnden. Beslutet kommer med brev, och skyddet gäller oftast tills vidare. Skatteverket: Ansök om skyddade personuppgifter.

Det här innebär skyddad folkbokföring

• Du är kvar folkbokförd i din gamla kommun, eller blir folkbokförd i en kommun som du inte har någon anknytning till.
• Din adress i folkbokföringen blir en adress hos Skatteverket, som skickar posten vidare till dig.
• Din nya adress registreras inte och sprids inte till andra myndigheter.
• Myndigheter och samhällsservice, som vården, Försäkringskassan och kommunen, får veta att du har skyddad folkbokföring.

Skatteverket ställer höga krav på att du själv hjälper till att hålla skyddet. Du ska till exempel inte publicera uppgifter om dig själv på internet, inte umgås i samma kretsar eller område som tidigare och inte sprida var du bor. Ofta behöver du byta arbetsplats, och barn behöver oftast byta förskola eller skola.

Barn

Har barnet två vårdnadshavare ska oftast båda skriva under ansökan om skyddad folkbokföring. Ska barnet skyddas mot den andra vårdnadshavaren räcker det att en av dem ansöker. När det gäller sekretessmarkering kan till exempel socialtjänsten eller polisen berätta för Skatteverket att ett barn behöver skydd.

Och på personsöksajterna?

När någon får skyddade personuppgifter tar SPAR, statens adressregister, bort personens namn och adress. Därifrån får sajterna alltså inte längre dina uppgifter. Några sajter skriver också själva hur de gör:

• Birthday skriver att personer med skyddad identitet aldrig visas.
• Biluppgifter skriver att personer med skyddad identitet filtreras bort.
• Lönia säger annars nej till borttagning, men tar bort dig om du har skyddad identitet. Skicka med ett personbevis.

Kolla ändå var du syns, och ta bort dig från de sajter där du finns kvar. Kolla var du syns.

När tas skyddet bort?

Skatteverket kan ta bort skyddet om:

• din adress inte är aktuell och posten inte kommer fram
• Polisen lämnar information som leder till att skyddet tas bort
• behovet inte finns längre, till exempel om den som har utsatt dig har avlidit.

Om du inte kan få skydd

De flesta kan inte få skyddade personuppgifter, men du kan ändå synas mycket mindre:

• Ta bort dig från Ratsit, MrKoll, Hitta och de andra.
• Be Google ta bort träffarna.
• Be din operatör om hemligt nummer.

Läs också varför din adress syns på nätet, och vem som kan få den från Skatteverket. Mer hos Skatteverket och Polisen.

En förenklad förklaring, inte juridisk rådgivning.

Vanliga frågor